DyingToAchieveIt

det var länge sen jag skrev. jag har saknat det.
jag tänker inte byta blogg längre för att jag vill ha kvar allt jag har skrivit för att kunna titta tillbaka på det någongång i livet och komma ihåg hur det var, min dagbok är ju nedspolad så då vill jag ha kvar bloggen.
jag hade varit kräkfri i nästan två veckor tills igår, jag åt kvällsmat vid 20.00 och då åt jag två knäckebröd sen så ville jag smaka av det nya brödet som mamma hade köpt och då tog jag en liten bit med smör på och då tänkte jag att ''oj nu har jag nog ätit för mycket men det är okej jag får sluta nu så jag inte får för mycket ångest'' men sen så ville jag ha en liten bit till av brödet och då tänkte jag ''nej nu får jag gå men jag känner att det är för mycket och jag vill inte ha det men jag vill inte spy'' och så förvirrad som jag var så tog jag en bit till av brödet och då kände jag att nej nu måste jag verkligen spy, och så blev det. det var hemskt att spy. det var visserligen enklare att få upp allt när det har gått en längre tid men det var fortfarande hemskt.
för typ två veckor sen eller några dagar efter att jag hade slutat spy så såg jag på mitt ansikte att jag såg smalare ut och jag vet ju att det är svullnaden som försvinner från ansiktet och det kändes skönt att se skillnaden. men nu känner jag mig tjock och jag har inte vägt mig på mer än en månad och jag kommer nog inte väga mig heller på åtminstone ett bra tag framöver.


allt är bra med mig för övrigt och jag ska träna imon så det känns skönt. jag har en massa prov nästa vecka och jag kan ingenting, jag kommer verkligen faila.

funderar på att skaffa en ny blogg. vill inte bli upptäkt nu när vi jobbar med ätstörningar i skolan.
jag säger till om och när jag skaffar en ny blogg.



allt går bra med mig nu. mina föräldrar vet och mamma och pappa tog det hur bra som helst och är jätte lättade över att få veta vad jag lider av och de stödjer och hjälper mig under dagarna.

mamma vill att jag ska börja träna för att ändra mina rutiner så hon betalar träningskortet och det får bli max tre gånger i veckan och det tycker jag är bra.

Jag mår så jäkla bra just nu. åh vad jag är lättad. snacket med skolsystern gick bra vi sa att jag kommer få träffa någon psykolog på ungdomsmottagningen och vi sa även moster ska snacka med mamma om mig och moster planerar att göra det imon om inget går snett. sen så har jag bråkat med en kompis som jag inte har mått bra av att vara med för att hon kan peta mig på magen på ett barnsligt sätt eller säga saker som får mig att känna mig värdelös. så jag känner mig fri nu och jag ångrar ingenting.
maten har varit helt perfekt och jag var ute och vandrade i flera timmar med skolan idag.

Fan vad jag mår bra ;D
ska vara star imon med <3

ha det gött alla vackra människor där ute och ta hand om er

imon har jag mötet med skolsköterskan och det känns skönt att moster är med.

hoppas att jag inte kommer behöva klä av mig kläderna eller väga mig.

jag visste det. det är alltid så att när man har det bra, för bra så kommer det att krossas och man får börja om igen.
jag hetsåt och spydde. Det blir i alla fall ingen pepsi max för mig idag, kanske imorgon om jag är duktig. bara kanske

Plommon!!!!! är min drog just nu. de har blivit tillräckligt söta nu så då är det bara att gå ut till trägården och plocka några.
jag var hos moster igår och hon lagade chilli con carne på hennes sätt. inget tillsatt fett och det blev väldigt gott. hon snackade lite om att hon var så upptagen nu när hennes första dotter hade fötts och hennes kille är ofta på jobbet men han försöker hjälpa till ändå. hon skojade och sa att jag ska hitta en kille som är hemma med mig och hjälper till. jag nickade och skrattade lite. sanningen är att jag vill inte ha någon kille eller några barn. jag vill inte att någon annan än jag ska kunna kontrollera det minsta i mitt liv. jag är även lite rädd för att bli lämnad. jag vågar inte ta sådana risker. och barn vill jag inte ha för att de kanske börjar hata mig som jag hatar mina föräldrar. nej nog med sånt nu.

Maten har varit perpekt idag jag åt frukost fast jag hann knappt men det blev 2 ostskivor och kalkon och lunchen i skolan var kyckling lasange som det knappt fanns någon kyckling i och den smakade faktiskt inte så gott heller. jag åt ett äpple före skollunchen och ett till äpple när jag slutade vid 3. hemma åt jag wok med kycklingfilé och curry. för övrigt har jag ätit en massa plommon också och jag har även köpt en flaska Pepsi Max som en liten belöning till mig själv.

Förresten så vill jag tipsa er läsare om Monélias blogg http://envanligandersson.blogg.se/. en jättesöt tjej som verkligen kämpar här i livet ;)

jag berättade allt för moster i fredags. jag satt och storgrät och jag var helt förvånad att jag ens kunde gråta så mycket. jag sa att jag inte orkade mer och att jag ville leva nu. hon vill hjälpa mig hon sa att hon ville komma med mig till skolsköterskan. hon sa att hon själv har haft lite problem med mat när hon brukade hård banta och sen hetsäta fast hon hade aldrig spytt.
vi snackade om en massa saker och det kändes skönt.

idag har maten inte varit så bäst. jag har ätit mycket onyttigt och sen har jag spytt lite.
imon väntar skolan och jag har inte ens gjort mina läxor. Bra mirella nu får du vara uppe hela natten för att du är så dum i huvudet.

det svider i halsen och hela min kropp är utmattad. imon ska jag åka till min moster. jag är rädd. jag vet inte vad jag vill längre. jag vill berätta allt för henne men ändå vill jag inte, jag känner att hon kanske kommer tänka på det för mycket och må dåligt. fan vilken dålig människa jag är. jag borde dö, eller nej jag borde leva för att om jag skulle dö så skulle det vara för enkelt, jag ska torteras genom att vara fånge i min egen kropp.

jag är så trött på att hetsäta och spy.......

Är det någon där ute som vet någon bra engelsk blogg. den kan handla om vad som helst det viktigaste är bara att den är engelsk ;)

ska träffa min moster på fredag istället. hoppas allt kommer gå bra.

jag åt ingen frukost på morgonen för att jag inte hann och det var ju dumt. men i alla fall så åt jag fiskgratäng i skolan med potatis sen när jag slutade vid 3 tog jag ett äpple som jag hade med mig. jag träffade en vänn på stan också och vi åt tillsammans på subway. jag tog 15 cm rostbiffsub utan någon derssing + coca cola zero och ett äpple. sen när jag kom hem vid 19 tiden så hittade jag en liten bit lasange från igår som jag var sugen på att äta vilket var onödigt men det gjorde inget efter det så hittade jag några små nybakade fullkorns bullar som jag åt två stycken av tillsammans med mjölk, och då började jag känna att ne det var för mycket nu så jag bestämde mig för att gå och spy.
det som jag tyckte var bra var att jag inte riktigt hetsåt. ibland tänker jag ju att när jag ändå tänker spy så kan jag väl proppa i mig lite mer och av förbjudna saker men så var det inte den här gången. jag åt normalt och jg kände inte något sug efter något så det är ändå bra tycker jag.



jag vill tipsa de som har dålig självkänsla och dåligt självförrtroände eller vilka som helst att varje natt när du ligger i sängen precis innan du ska sova så tänk igenom din dag och hitta minst 10 bra saker som du gjorde under dagen och känn dig stolt över dem. det behöver inte just vara 10 saker det kan vara 5 eller hur många man vill. det ska vara saker som just du tycker är bra och inte vad någon annan skulle tycka t.ex jag tycker att det var bra att jag råkade missa bussen idag för då kunde jag gå en extra bit till nästa hållplats och förbränna kalorier, jag åt lite lunch och det var bra för att då fick jag i mig mindre kalorier, eller jag sa hej till min lärare imorse, eller jag gjorde matteläxan. det här är ju inte saker som jag har gjort precis utan bara exempel. jag tycker att det är bra att inte alltid se det negativa utan att också se det positiva.

idag när jag kom hem vid 4 så bestämde jag mig för att ta ett äpple för att ca en timme senare äta middag. när jag satt och åt mitt äpple framför tv:n så kom pappa och sa:

 ' vill du ha lasange eller spagetti med köttförssås?'
'jag vill inte ha nåt' sa jag
'vad ska du äta då?' sa han
'knäckebröd' sa jag
'det är ju så dumt för att du vet själv att du kommer äta knäckebröden nu och vräcka i dig en massa mat senare' sa han

tack för den pappa. du hade helt rätt men om du bara hade hållit din åsikt för dig själv så kanske jag hade kunnat äta normalt idag också. men nej. om du är glad nu så åt jag både lasange, spagetti + köttfärssås och knäckebröd. sen spydde jag. 

jag tycker inte att knäckebröd är en ''dålig middag''. jag har till och med ost på mina knäckebröd och osten är 28%ig. jag har hittat en 0,02 %ig typ philadelphia ost som endast innehåller 61 kcal/100g så då känns det lite mer okej att äta ost. och jag äter 3 st knäckebröd till middag, med ost. sen tar jag alltid ett äpple efteråt.
jag försöker faktiskt äta som en normal människa nu och jag är mer medveten om vad jag borde stoppa i mig men såklart så går allt snett ibland men det gör inget.



imon så ska jag kanske träffa min moster eller så blir det på fredag. hon ser verkligen fram emot det och jag kommer nog bara förstöra allt för jag vill berätta för henne om allt som jag har hållit hemligt. jag har aldrig varit öppen med henne men jag har alltid tyckt att hon varit snäll och nu så tänker jag ta chansen så får se hur det blir.

jag har mått dåligt nu de senaste dagarna. jag känner mig rädd och nervös och det gör ont i magen, en sån där äcklig känsla av att man inte vill att något ska hända.
jag är rädd för att helvetet ska braka löst när min familj får reda på allt. För som det är just nu så är alla helt spända hela tiden, ingen klarar av att höra när mina små syskon skriker.
jag vill inte.
jag är mest rädd för att mamma inte kommer orka hålla sig stark och bara ge upp när jag behöver henne.
jag som ville ta mig ur det här själv utan att någon visste. jag borde aldrig ha sagt något. folk håller det hemligt i kanske mer än tio år och så kommer jag efter ett år och bara ger upp. fan vad jag skäms. jag borde dö. alla andra med bulimi håller det hemligt jättelänge och går igenom en massa skit varje dag i flera år och så kommer jag när jag knappt ens har fått smaka på det värsta och ger upp. det är rätt åt mig att mina föräldrar ska få reda på allt och jag hoppas att de behandlar mig som skit för det förtjänar jag.
kan inte någon bara spotta mig i ansiktet och säga hur ful, äcklig och värdelös jag är.

Some really good news and some bad news.

igår innan jag skulle gå och lägga mig började ångesten smyga på mig och jag kände mig
helt värdelös och nere. när jag vaknade imorse så kände jag att jag inte var värd någon frukost så jag åkte till skolan på tom mage med depp musik som hördes ur hörlurarna. vi fick kyckling med ris och sås i skolan det blir väl 600 kcal kanske. men sen när jag skulle sluta så gick jag förbi skolsöterskans rum och jag tänkte att det kanske är dags nu men först måste jag bli av med min kompis så jag gick med henne till bussen och som tur var så gick hennes buss tidigaren än min så när hon åkte så återvände jag till skolan, till skolsköterskans rum.
det var upptaget. Hjärtat slog som attan och jag trodde att jag skulle dö. men sen kom hon ut och undrade om hon kunde hjälpa mig. jag gick in och sa '' jag vet inte vad jag ska säga men jag har typ... typ asså... bulimi. sen rann tårarna. hon frågade varför jag hade valt att berätta det och jag sa med tårarna i ögonen '' jag orkar inte mer'' vi pratade lite om ifall någon annan vet, om vad jag kräver av mig själv, hur jag allmänt har det  och hur jag har lyckats med att hålla det undan för alla andra. hon var snäll och gav mig en ny tid. jag tror att hon tror att jag har haft bulimi i flera år för hon sa typ saker som '' aa jag förstår att du inte orkar nu efter så många år''. hon sa att hon var stolt över mig och att jag ska vara stolt över mig själv för att jag är så modig.
det som är dumt nu är att hon har skyldigheten att berätta för mina föräldrar om jag ska kunna träffa någon på BUP. fan att jag inte är 18. fan fan fan. jag är så rädd, jag vill inte att min familj ska veta. tänk ifall dom inte vet hur dom ska bete sig med mig eller att de sårar mig omedvetet eller om dom kommer hata mig eller om dom inte orkar med mig elller och eller och eller och eller. listan kan bli hur lång som helst.
efter att jag var klar med samtalet så kände jag mig stolt. så jag försökte ringa min moster men hon svarade inte. jag ville fråga om jag kunde komma hem till henne med en gång för jag ville berätta vad som just hade hänt och att jag har bulimi så klart. men sen vaknade jag till och skickade ett sms och sa att jag ringde bara för att jag vill prata lite. hon ringde efter typ en halvtimme och vi pratade en stund och vi bestämde att jag skulle åka till henne på fredag nästa vecka. jag är så glad och ändå så är jag ledsen. jag är glad för att jag äntligenn kommer kunna öppna mig för henne men också ledsen för att jag ska behöva fördärva henne med mina problem, hon som såg så mycket fram emot det och sa det flera gånger att åh vad kul att du äntligen kommer. att jag alltid ska behöva förstöra allt... 
i alla fall så sa jag till mamma att jag skulle åka hem till moster på fredag och hon sa att det var okej. sen sa hon att jag skulle ta med mig min syster ''L'', jag blev arg och började skrika. varför fattar hon inte att jag för en gångs skull vill vara själv med moster och nu bara förstör hon allt. jag skulle börja fixa min middag när hon sa det så jag sket i det och gick till mitt rum och lyssnade på musik istället. jag var för arg för att äta men jag vet att jag borde ha ätit eftersom att jag inte hade ätit något annat än det vi fick i skolan.
nu är jag i alla fall glad och stolt över mig själv men jag är rädd för vad som ska hända när min familj får reda på allt.
Wish me good luck ;)

så dumt. tänkte unna mig en bit pizza och äta något annat sen och allt slutade med hets.jag tänker inte låta ångesten ta över men jag kan inte heller vara glad över pizzan.


visste ni att tvål innehåller fett... det visste faktiskt inte jag :)