DyingToAchieveIt

Spaghetti med köttfärssås blev det till middag. När jag skulle kräkas så höll jag på att kvävas. Det har alltid varit lätt att få upp spaghetti men den här gången kom det knappt upp något och jag var helt röd och svullen i ansiktet efteråt. Sen drack vi kaffe och jag åt en snickerskaksbit och en merci choklad. Ska fixa mig och sen blir det fest, mat och spya Gott nytt år <3

Nu sitter jag och lyssnar på musik i bilen och har en två timmars bilresa framför mig. Min så kallade frukost var en stor mugg te, jag orkade inte spy så då blev det te och nu har jag ett tuggummi i munnen. När vi är framme så ska vi äta middag och det ska komma upp igen för min del, och även allt annat som äts idag. Åh vilket vackert väder det är. Solen skiner på Sveriges vackra frostiga skogslandskap. Det är så vackert. Det blir nog fler uppdateringar under dagen.

idag vaknade jag vid 9 för att hinna tränna innan alla andra vaknar. efter att ha tränat i en timme så åt jag frukost och sen fick jag bara en helt random tanke av att jag ville väga mig, bara för att ha lite koll på hur jag ligger till. så jag vägde mig och gissa vad... vågen visade -3,5kg. jag trodde inte mina ögon så jag vägde mig flera gånger för att vara säker och vågen visade samma siffra. jippi!!!!!!!!!!
maten hade gått super bra och jag var superpeppad för att jag hade gått ner. sen fick jag en till tanke på kvällen, jo varför inte väga sig igen bara för att vara säker på att vågen inte ljuger för mig. och jag vägde mig igen. den här gången hade jag gått upp dom där 3,5kilona och gissa om jag fick ångest.
jag sprang till köket utan att tänka på vad kroppen gjorde för min hjärna var för upptagen med att förnedra mig. jag öppnade kylskåpet och vipps så hade jag allt framför mig. tre mackor med ost, mjölk, 6 julskum, 2 korvbröd och några skedar chokladpudding, allt ner i min tjocka mage och sedan upp igen och ned igen i toaletten.
när jag var klar så gick jag tillbaka till köket och började äta mer, en halv jultomte av choklad, 3 dumle, en massa marie kex och mjölk. detta fick också komma upp igen.





är det inte patetiskt hur allting gick så dåligt efter att jag hade vägt mig och blev missnöjd med siffrorna. är det inte patetiskt hur jag kan vara så besatt av dessa siffror, att jag tillåter dem förstöra min dag.

aaaahhhhhhh!!!!!!!!!! jag blir så förbannad på mig själv. jag vill bara dö. varför måste jag vara så dum i huvudet. kunde jag inte bara vara nöjd med de siffror som jag fick från början men nej jag ska alltid ha mer, tills det blir för mycket och jag får ångest.
tack för att jag förstör mitt egna liv.

jag borde skjutas

Det kan aldrig bli för bra för när man känner att det är som bäst så är det alltid någonting som ska få en att sjunka ned till botten igen.
jag har spytt, 2 gånger.



jag funderar på att tillåta mig själv att kräkas på nyårsafton för då känns det inte lika misslyckat som när allt går fel och man måste spy. Om jag tillåter det så finns det med i "min planering" och då går jag efter den.
funderar även på att köra på att spy upp allt jag äter den dagen, jag kommer ändå lyckas absorbera lite näring så då är det väl lika bra att få upp allt man äter då jag kommer äta en massa bakelser och mat på kvällen.
fast då måste jag skaffa en vattenfast mascara, haha känner mig efterbliven som inte har en vattenfast mascara då jag spyr så att jag gråter men jag brukar faktiskt inte sminka mig så ofta.

åh jag orkar inte. jag vill antingen bara spy tills jag dör eller sova och aldrig vakna. Eller kanske bli frisk

Dagen har varit härlig. Jag är på superbra humör och maten har gått bra. Jag har varit utomhus från kl 9:00 fram till 16:00 så jag har varit sysselsatt med annat än mat tankar och hets, det känns så skönt. Nu ska jag ta en dusch och sen ska jag kolla på film och mysa <3

jag glömde säga att jag ska till bup imon. dom kommer nog bli besvikna när döm ser min matdagbok. så mycket som jag äter och ingen regelbundhet här inte.

jag åt en massa choklad och godis och sen så kräktes jag. Och nu har jag ätit middag som var kycklingfilé med smält ost över och ärtor.
Det som väntar nu är mer mat då jag ska åka hem till mina kusiner.

Just kill me.......

Jag är helt slut i kroppen. Jag vaknade imorse med halsont, huvudvärk och förkyldning.
Jag tvingade i mig frukosten men det smakade knappt något. Jag vill bara sova
Jag vill att nyår ska komma snart så allt blir normalt sen. Jag ska fira nyår hos mina kusiner och vi kommer sova över hos dem så jag kommer nog ha det lite jobbigt med maten. Förra gången jag var hos dem så hade de bara bregott hemma och jag vägrade ha det på min macka så jag tog sylt istället. Anledningen till att de bara använder bregott är att min jämnåriga kusin hade anorexi "light" så de köper bara fetare produkter. Nu har hon gått upp några kilon men hon är fortfarande smal men inte benigt smal. Hon har nog den mest perfekta kroppen jag har sett. Hon är lång, smal, slank, vacker och Perfekt. Jag sa det till henne igår när hon sa att jag hade gått ner i vikt och jag sa nej det har jag inte. så sa jag du har den mest perfekta kroppen jag har sett
men alla tycker att jag ska gå upp i vikt, sa hon
Det tycker inte jag, inte om inte du själv vill det. Du måste tänka på om du kommer att vara glad eller om du bara gör det för att göra andra glada. Jag tycker att det är snyggt med mellanrum mellan benen som du har, sa jag
Tycker du verkligen det, alla tycker att det är fult och jag tycker också det...för att dom säger att det är det. Konversationen avbröts av ett telefonsamtal.
Jag fattar inte varför människor vill ändra andra. Kan man inte acceptera varandra som man är. Nej det kan man inte utan vi bara trycker ner varandra och får denna person med dåligt självförtroende att tänka att man inte duger, att man måste ändras för att bli omtyckt. Till slut så vet man inte vem man är för allt man har blivit är vad andra ville att man skulle bli.

Choklad !!!!!!!!!!!! Choklad i alla dess former,storlekar och smaker. Choklad i mängder, och knäck......... Det är det som finns i min mage just nu. Great!!!! Jag ska träna imon så kanske jag bränner bort en bråkdel av mitt fett.

Maten har gått åt skogen och jag orkar inte bry mig egentligen. Det känns typ att jag har redan förstört allt så då får jag väl äta allt jag vill och bli ännu fetare. Men jag tänker inte spy. Nu ska jag kolla på ensam hemma och efter middagen så åker vi till mormor och morfar.

Imon är det julafton. Det känns bara som om jag vill att julen ska komma så fort som möjligt så att det är överstökat. Julafton brukar jag fira hemma med familjen, med julklappar och mat och sen på juldagen brukar vi alltid åka hem till mormor och morfar och där har vi en släkt träff. Där finns det en massa mat och bakverk av alla slag. Jag funderar på att äta så lite som möjligt på morgonen för att kunna äta typ "vanligt" när jag är hos mormor och morfar. Nu ska jag ut och promenera lite

Idag var jag på bup. när vi pratade om min matdagbok så fanns det en situation där jag hade ätit tre mackor under kvällstid och jag tyckte att det var för mycket och en halvtimme senare så drack jag ett glas o'boy, utan att kompensera. min psykolog skrev upp den situationen på whiteboard tavlan och sen frågade hon vad jag tänkte efter att jag hade ätit allt det där. Först sa jag bara att "det blev för mycket" och att det var dumt. sen frågade hon om det var något mer jag tänkte, jag tvekade lite för jag har inte delat med mig av dessa tankar förut. men till slut sa jag att jag tänkte '' att jag var tjock'', "misslyckad" och "inte värd att leva".
Det var nästan läskigt att se sina tankar på tavlan. Sen började jag skratta, jag tror att jag ville gråta men jag skrattade bara. min psykolog frågade varför jag skrattade, jag sa att det är konstigt att se tankarna framför sig, de finns ju alltid i huvudet men man ser dom inte framför sig. Sen sa hon vad tycker du om att det började med tre mackor och slutade med att du inte var värd att leva. jag sa "det känns konstigt att jag tänker att jag inte är värd att leva men det är ju så jag tänker" sen frågade hon hur jag tror att man kan bryta dessa tankar,
jag svarade "man ska vara perfekt''
hon sa "hur är man när man är perfekt då?"
jag tvekade lite för jag vet att man är perfekt när man är smal, men det är ju inte riktigt sant för, att vara perfekt är så mycket mer. så jag svarade:
"jag vet inte"
hon sa "känner du någon som är perfekt då ?"
"nej"
"men då kanske man inte kan vara helt perfekt egentligen", sa hon
"mm"





jag har en konstig känsla nu. varför strävar man efter någonting som egntligen är nästan omöjligt att uppnå. och hur vet jag att jag har uppnåt det om jag inte vet vilka krav och mål som ska uppfyllas för att uppnå perfektionen.



min nästa läxa är att skriva en lista över vad som är perfekt.

Hur kom jag hit och vad var det som gick fel egentligen?
Så länge som jag minns så har jag alltid varit den lite större flickan, normalviktig men inte lika smal som mina kompisar/kusiner/syster. Jag har ända sedan jag varit liten undrat varför jag var större och jag önskade alltid att jag kunde bli lika smal som de andra. så redan som liten så var jag missnöjd med mig själv.

jag minns som liten att när jag och mina två andra kusiner var hemma hos mormor och åt middag så brukade man alltid påpeka mina kusiners minimala portioner, folk tyckte däremot att jag var duktig som åt mycket.
Jag tyckte väl om det, att de tyckte att jag var duktig som åt mycket. jag kände liksom att jag fick ett högrre värde, var mer omtyckt och att jag fick mer uppmärksammhet.

men sen i tonåren så var jag väl inte så perfekt längre. jag hade gått upp i vikt!!!!!!
Folk började märka det och de sa det till mig. jag var ju fortfarande normalviktig men jag hade iallafall gått upp ett par kilon.
Den där perfekta flickan var inte så perfekt längre. jag blev ledsen så klart och ville gå ned i vikt men jag var inte säker på hur jag skulle bära mig åt.

Det kom väl smygande lite smått. det började med att jag hatade mig själv, började själv tycka att jag var tjock, ville inte ha på mig vissa kläder/färger.
Med åren blev det bara mer och mer, jag pratade inte med någo om det jag kände så det fick aldrig komma ur mig utan stannade inom mig tills jag inte kunde hålla kvar det längre och då började ätstörningarna på riktigt.



En kväll när jag hade kommit hem från en fest så kom ångesten smygande och jag tänkte på allt som jag hade proppat i mig under kvällen och jag grät mig till sömns. Morgonen därpå hade jag fått nog. jag gick in på internet och jag sökte upp anorektiska tips. Jag skulle bli SMAL.
Från att ha ätit helt normalt övergick allt till svält på väldigt kort tid. min första fastdag utan mat var knappt en vecka efter att jag hade sökt upp tipsen. allt kom som en chock till min kropp och jag tappade ganska mycket vikt under de första veckorna. men det jag inte visste var att när man chockar kroppen på det sättet så ger den igen på sitt sätt. Så ca ett halvår senare så orkade inte min kropp längre och jag började hetsäta nästan dagligen men jag visste inte hur man kräktes. Jag hatade mig själv så mycket under den perioden så det går inte att beskriva. Jag var kvar i allt ätande och spyande tills jag inte orkade hålla på så längra. jag vill bara dö. Så jag tänkte att antingen så ska jag ta tag i det här och bli frisk eller så fortsätter jag tills jag når min grav. jg hade gärna kunnat fortsätta och dö om jag hade vetat att det var inom en snar framtid men jag visste att jag kunde leva med bulimin hur länge som helst så jag bestämde mig för att bli frisk. jag ville att mina innersta drömmar skulle bli sanna, jag ville inte att de skulle bli nedspolade med spyan i toaletten.




här är jag nu på väg mot friskheten. jag önskar att jag kunde gå tillbaka till lilla jag och säga till mig själv att jag var vacker, att jag skulle titta i spegeln och vara stolt över det jag såg, men det kan jag inte.



jag ångrar inte det jag har varit med om. visst, det är en massa tid som går åt på onödiga tankar, hat och mat. men dethär är den jag är nu och då får jag väl acceptera det. jag har även varit med om en massa som jag aldrig skulle varit med om ifall jag inte hade haft bulimi, både bra och dåliga saker. min poäng är att om jag ska sitta här och vara ledsen över all tid som har gått åt på ätstörningar så kommer jag tillbaka till ruta 1. för då får jag antagligen ångest över det och ångesten leder till något som leder till något annat och då hinner jag inte göra det jag engentligen ville göra och allt det som jag har missat under de åren som har gått.





lycka till alla fina där ute <3

Maten har gått bra idag och nu ska jag inte äta mer för idag. Jag var och tränade tidigare idag och nu är jag skönt utmattad. Snart är det lov och jag behöver verkligen det. Även om vi inte gör så mycket i skolan nästa vecka så är det jobbigt att bara vara där. Men jag ska träffa lite folk nästa vecka som jag inte har träffat på länge så det blir iallafall en bra vecka. Eller så förstörs det roliga av för mycket julmat. Men hoppas kan man alltid göra. Kram <3

Det känns lite jobbigt med mina tankar. Jag känner att jag aldrig kommer passa in, att jag aldrig kommer bli den där glada sociala tjejen jag egentligen vill vara. Jag går andra året i gymnasiet och när jag började gymnasiet i ettan så kände man inte någon i klassen utan då började alla lära känna varandra. Men jag var ju inte social alls så då blev det att jag inte blev vän med dom som är rätt så sociala. Och visst jag har vänner men jag vill ändå vara vän med alla andra i min klass. Mina klasskamrater är jättesnälla och fryser inte ut någon eller så. Och de brukar alltid hitta på något tillsammans med hela klassen som att hyra någon lokal och kolla på film, gå och fika eller julhandla tillsammans. Men i ettan följde jag aldrig med vid sådana tillfällen för att jag var rädd, rädd för att de skulle fika eller äta middag. Jag var rädd för kalorierna så jag höll mig undan. Och nu skäms jag för att jag gjorde så mot mig själv och det känns lite jobbigt att börja bli social nu.

Idag på BUP så diskuterade vi mest min matdagbok. Vi pratade lite om vad som kan få mig att må dåligt och jag sa att jag kan må dåligt av väldigt små saker som att träffa någon jag känner på bussen och då börjar tankarna fara och jag känner mig nervös och tänker ständigt tankar som "åh vad tjock jag är", "tycker personen att jag är tjock" och liknande och sedan kan jag må dåligt över det även när jag är hemma. Tills nästa gång ska jag skriva upp allt som jag tycker är kul/tycker om att göra som ej är mat relaterat

Hade prov idag. Fasen vad dåligt det gick men strunt samma. Nu har jag bara BUP kvar som jag ska åka iväg till nu. Skriver mer sen <3

Ska till BUP idag

För en timme sedan så spydde jag efter att ha ätit 17 godisbitar, risgröt och två mackor. Och när jag hade fått upp allt och jag stod och tittade i spegeln på den stackars människa som ber mig djupt att sluta med det jag gör så grät jag. Jag vill inte skada mig själv. jag vill inte ..... Jag vill acceptera mig som den jag är. Jag orkar inte alltid hoppas på att jag kanske ska tycka att jag är fin när jag tittar i spegeln för det gör jag inte. Jag tycker bara att jag är ful men ändå finns alltid hoppet kvar. Nej nu fan ska jag klara dethär och sen om några år så ska jag tänka mig tilibaka till denhär tiden och skratta för att jag kommer tycka att jag var blind som inte kunde se att jag är vacker.

Gårdagen gick jättebra och hittils har allt varit bra. det ända som väntar är middagen men det kommer gå bra. jag saknade min dagbok så mycket igår så jag började skriva en ny. tråkigt att jag inte har kvar den gamla, det finns verkligen vissa stunder som jag skulle vilja gå tillbaka och läsa. men men, nu har jag en ny och den heter "I wanna wake up feeling beautiful"





jag hade en fin och konstig dröm inatt. jag drömde att jag hittade ett cigarettpaket med en tändare och jag tog dem och gömde dem i väskan och tänkte att dom skulle vara bra att ha när jag är sugen på mat. sen drömde jag att jag fick plats i våra skåp i skolan (vilket är möjlig för smala människor). och det bästa i drömmen var att jag pussade "H" på kinden, han är mycket längre än mig så jag sa till honom att jag skulle viska något i hans öra och när han böjde sig lite så pussade jag honom....... mer kommer jag inte ihåg

Det gick bra idag på BUP, det var ingen läkare där så istället fick jag en egen tid med läkaren. Vi pratade om min matdagbok och de märktes att jag mest hetsåt när jag var ledsen, stressad och trött. Jag fick en hemuppgift som är att jag ska rita en cirkel som ska föreställa mitt dygn och jag ska fylla i hur stor del av mitt dygn som går åt till mat( även att tänka på mat räknas där), skolan, fritidsaktiviteter och sömn. Sen ska jag göra en till cirkel men där ska jag istället fylla i hur jag egentligen skulle vilja att det var, tex att jag skulle vilja ägna mindre tid åt mat och mer tid åt skolan. Och jag ska även fortsätta med matdagboken så ska vi kolla på den nästa vecka när vi ses.

Har så jäkla ont i kroppen efter träningen igår, fastän att jag stretchade. Känns lite nervöst inför träffen imon på BUP jag ska ta med mig matdagboken så ser dom hur mycket jag har failat.

Nu vet min kompis och allt känns bättre. Jag slipper iallafall ljuga och få dåligt samvete. Jag ska till BUP på onsdag och då kanske dom har med en läkare. Usch jag vill inte, jag tycker inte om att någon ska kolla på min kropp eller röra vid den. Är det någon som vet vad man brukar göra vid läkarundersökningar, behöver man klä av sig kläderna. Jag kommer börja gråta om jag behöver klä av mig något.

jag och min bästa kompis "J" har varit kompisar sen vi båda gick i förskolan. under de senaste tre åren har jag dragit mig undan väldigt mycket. jag hittar på en massa ursäkter när hon vill träffas och när vi pratar och smsar så är ja inte så social. självklart så slutar hon fråga om vi vill träffas för att hon vet att jag inte kommer vilja. det känns som om vi inte är så nära varandra längre och allt är mitt fel.



hon vet inte om min ätstörning. jag vet inte varför jag inte har sagt något, jag tror att jag skäms över mig själv. men jag funderar på att berätta det för henne och på så sätt så kanske allt blir bättre emellan oss.

I am fragile

I am hopeless

I'm not perfect

But I am free



http://www.youtube.com/watch?v=g6hI55YSW_c&feature=autoplay&list=PL6D833D6DF58B40AB&lf=mh_lolz&index=4&playnext=2

hejsan! här sitter jag nu och är helt misslyckad....
jag har en hello kitty chokladkalender eller rättare sagt så hade jag en men nu är den uppslukad och all choklad finns i min tjocka mage och den får stanna där.
stackars chokladkalender........




best christmas ever... yeah sure