DyingToAchieveIt

i mina drömmars värld så är alla blinda, åh vad jag önskar att alla människor vore blinda då skulle ingen se hur man såg ut och då inte kunna döma någon efter utseendet istället så skulle man lära känna andra genom att prata med dem och veta hur de känner, tycker och tänker. men verkligheten är grym... i verkligheten så ser man någon som dricker en öl och då tror man att han/hon är alkoholist och att han/hon då inte är en bra människa bara för att han/hon inte kan motstå alkoholen och man börjar fly ifrån denna person, men frågan är varför är han/hon egentligen alkoholist. man är ju inte alkoholist för att man egentligen bara vill ha alkoholen det är ju något djupare som man vill ha, kanske uppmärksamhet eller förståelse mm, men när man inte kan få det man vill så försöker man fly undan sina problem och då kommer alkoholen in i bilden. detta gäller såklart inte bara alkoholister utan även andra missbrukare, som mig till exempel. jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till ibland och då är min enda utväg att äta och att spy vilket är fel men under sådana situationer så hinner jag inte tänka så då är det det enda som poppar upp i huvudet.





imon så ska jag åka till liseberg. jag orkar verkligen inte, min kropp är helt utmattad, jag har kräkts minst en gång varje dag och min hals svider och bränner. vill bara dö. idag spyde jag efter att ha hetsat och ca en kvart efter att jag hade kräkts så hetsade jag igen och kräktes igen också och efter det så hetsade jag igen men denna gång så kräktes jag inte. jag känner att jag förtjänar att sova med sen sprängfylld mage som ger maximal ångest.
jag lär aldrig av mina misstag.