när vi senare var hos mina kusiner så gjorde dom kvällsmat och de gav en yoggi till min liliasyster så hon åt halva och ville inte ha mer så jag tog den så att jag inte skulle bli tvungen att ta något annat och då säger min kusin att hon ska rosta bröd till mig också och jag säger att jag inte vill ha. då säger hon att hon ska öppna en till yoggi förpakning till mig och jag förtsätter att envisa med mitt nej och hon öppnar den ändå och ställer den framför mig. jag säger att jag inte kommer äta den ändå. då säger hennes syster som är 11 år ''bantar du eller'',
och dom orden gick igenom mitt inre som en kall och kylig vind som ger en rysningar. jag blev ledsen, åt upp halva yoggin som jag hade tagit, tackade för maten och sprang in på toan och spydde.
varför måste folk alltid säga sånt.
jag har funderat på en ska. jag kanske borde skippa dieten nu för tillfället men det betyder inte att jag ger upp. nej jag vill bara hjälpa min kropp, låta den lita på mig och jag lita på den. jag har tänk att varje gång jag fastar eller går på diet så hetsäter jag för eller senare och jag tror att det beror på att jag hetsäter och fastar för mycket så då litar inte min kropp på mig och tror att jag kanske fastar imon och då får den ingen näring så då börjar jag hetsäta. när jag hetsäter så känns det som om min kropp är rädd att maten kommer ta slut på jorden och vill bara få i sig så mycket som helst. och det är just det som jag mår dåligt av. så nu har jag tänkt på att jag ska försöka ta mig ur det här på något sätt och jag kom fram till att jag kan äta varje dag utan att fasta och då äter jag någonstans kring 1000 kalorier per dag och då kanske min kropp hittar en gräns och inte äter för mycket. och när jag känner att jag klarar av att minska intaget så kan jag börja fasta och gå på diet
