Idag fick jag en riktig tankeställare.
Jag var hos min psykolog imorse och han sa att jag måste låta mig själv känna/bli berörd av saker som händer för det gör jag inte. Jag tillåter mig inte att känna för att jag inte vågar, jag vet inte om jag klarar av det. Och varje gång jag känner något så tar jag bort känslan med hjälp av maten och mitt självskadebeteende. Han sa att jag förstör mitt liv när jag lever så destruktivt som jag gör. Min och mammas relation är inye alls bra och jag straffa henne genom att straffa mig själv.
"Hur länge tänker du hålla på att strida med din mamma? " sa han
jag vrt inte, sa jag
jsg får sluta med det. Det tar så mycket tid och energi och jag blir bara sämre och sämre. Jsg orkar inte längre.....